Idédebatt - bloggen för det civila samhället 10 Nov 2009

Avdragsrätt ger 900000 nya givare

Eva Nordström, tf chef för Sektor3 skriver på SvD:

Vi står inför en rad nya utmaningar inom välfärd och demokrati som kräver nytänkande, inte minst vad det gäller den framtida finansieringen av våra gemensamma åtaganden. Frågan om avdragsrätt för gåvor till ideella föreningar har då och då diskuterats i Sverige – än så länge utan att ha resulterat i en lagändring.

Sverige är det enda landet i Europa helt utan en sådan möjlighet för individer och företag som vill skänka pengar till allmännyttiga ändamål.
I juni i år överlämnades utredningen Skatteincitament för gåvor till forskning och ideell verksamhet (SOU 209:59) med Hases Per Sjöblom som särskild utredare. Någon vecka senare stod Göran Hägglund (KD) i Almedalen och ägnade betydande del av sitt tal för att lyfta upp vikten av ideell sektor och en avdragsrätt, trots att utredaren såg fler nackdelar än fördelar med ett skatteavdrag och avrådde införandet av en avdragsrätt.

Remisstiden har nu gått ut och när man läser organisationernas remissyttranden så är det ett rungande ja för en avdragsrätt. En imponerande majoritet av organisationerna ställer sig bakom en avdragsrätt. Nästan alla organisationer har dock tydligt kritiserat utredningens förslag att avgränsa en eventuell avdragsrätt till organisationer som bedriver hjälpverksamhet bland behövande.

Denna skrivning skulle ställa idrotts- och miljörörelsen, frilufts- och kulturverksamheter, organisationer baserade på etnicitet och särintressen utanför en avdragsrätt. Cancerfonden, Scouterna, Rädda Barnen, Frivilligorganisationernas Insamlingsråd, Stadsmissionerna är några av de organisationer som ställer sig positiva till en avdragsrätt. Det är endast ett fåtal organisationer som, liksom utredaren, avråder från en avdragsrätt. Bland dessa syns bland andra LO, TCO, Saco, PRO och Skattebetalarna.

Men vad vill då givarna själva? Vi gav uppdraget till Novus Opinion som frågade 1000 personer om hur de såg på avdragsrätt för gåvor till ideell verksamhet. Hela 60 procent av de tillfrågade ställer sig positiva till tanken.

Det finns faktiskt ett starkt stöd för avdragsrätten oavsett vilken regering man vill se efter valet. 68 procent av alliansens väljare och 54 procent av de rödgrönas stödjer tanken om en avdragsrätt. Intressant nog verkar även medlemmarna inom LO (51%) , TCO (54%) och SACO(66%) gärna se en avdragsrätt – stick i stäv mot vad deras respektive fackförbund skriver i remissyttranden.

Den kanske mest intressanta är 30 procent av befolkningen (från 16 år och uppåt) skulle börja ge eller öka sitt givande om de kunde dra av delar av gåvan på skatten. 12 procent uppger att de inte ger bidrag i dagsläget men skulle börja göra det om avdragsrätten fanns. Det motsvarar ungefär 900 000 nya givare, personer som genom en generös handling skulle vara med och bidra till olika former av samhällsnyttiga verksamheter. Hela 1,3 miljoner givare skulle dessutom öka sitt givande.

Sektor 3 har i uppgift att bevaka och debattera förutsättningar för och betydelsen av civila samhällets organisationer. Frågan om hur det svenska föreningslivet ska finansieras; via skattesedeln eller gåvor, är därför en principiellt intressant och en prioriterad fråga för oss att undersöka, problematisera och lyfta fram. Hur påverkas ett samhälle som helt plötsligt får 900 000 fler medborgare som ger pengar till samhällsnyttiga organisationer? Hur ändras organisationernas oberoende om de får allt större bidrag från privatpersoner och företag? Vad händer med mindre intressen som inte attraherar den stora massan givare, tappar de sina statsbidrag? Påverkar en avdragsrätt mångfalden av organisationer? Hittills har diskussionen mest handlat om att en avdragsrätt skulle öka givandet, vilket även vår undersökning visar. Det är få aktörer som satt in frågan i ett större perspektiv.

Kampen om gåvorna är dock långtifrån avgjord. Organisationerna vill ha en avdragsrätt. Givarna vill ha en avdragsrätt. Vad vill politikerna? Socialdemokraterna och Vänsterpartiet är notoriska motståndare till en avdragsrätt och Miljöpartiet vacklar, detta trots att deras sympatisörer faktiskt gillar tanken med en avdragsrätt.

Alliansen har en gång i tiden tagit ställning för en avdragsrätt men efter Göran Hägglunds utspel i somras har det varit tyst. Det är högst oklart hur regeringen kommer att agera i frågan.

Klart är dock att 900 000 potentiella världsförbättrare står i startgroparna att bidra om de får en liten knuff av sin regering.

rsz_evalitenEva Nordström
tf chef för Sektor3 – Tankesmedjan för det civila samhället

Permalänk

Kommentarer

  • Om man får göra avdrag för sina gåva då blir det ju någonting annat än en gåva.

    Men det intressanta perspektivet i din artikel är ju vad som händer med samhället om man inför avdragsrätt för gåvor. Här ger ni själv inga svar. Inte heller verkar det finnas någon internationell forskning som visar att avdragsrätt på gåvor är positivt för samhällsutvecklingen.

    Postad av Morgan Öberg ,, 2009-11-11 09:32

  • Hej Morgan!

    Nja, det beror på vad du menar förstås, men i boken Att ge eller att beskattas går vi genom åtta olika länder och hur de har löst/respektive inte löst frågan om avdragsrätt. Oavsett hur man gör så påverkar det organisationerna. Vet inte om du läst den men den ger några svar som den internationella forskningen har visat på.

    Vi vet ju inte vad som skulle hända om vi inför en avdragsrätt i Sverige. Rätt mycket dock. En del är bra och en del är dåligt. Därför har Sektor3 – hittills iaf – inte tagit ställning i frågan. Men vi gillar att problematisera och försvåra diskussionen lite.

    Postad av Erik Wagner ,, 2009-11-11 13:16

  • Jag tror det blir för mycket krångel med kvitton och deklarationer för spontangåvor. Däremot skulle man både kunna utöka kyrkoavgiften till en frivillig högre procentsats och erbjuda att dra månadsgivande till andra godkända organisationer från bruttolönen på samma sätt!

    Postad av Thorsten Schütte ,, 2009-11-11 17:02

  • Att använda opinionsundersökningar i debattartiklar är en känd PR-metod och medverkar sällan till att problematisera eller försvåra diskussionerna. Snarare leder det till ni ställer er till de som vill ha avdragsrätt. Att ni dessutom låtit Lars Trädgårdh med kopplingar till nyliberala Timbro skriva er rapport gör inte saken bättre.

    Om ni på riktigt hade velat problematisera avdragsrätten hade ni kunnat lyfta fram ett eller flera exempel på vad som kan hända om man inför avdragsrätt. Vad betyder till exempel avdragsrätt på 20 års sikt? Vad betyder det om avdragsrätten begränsas till välgörenhetsorganisationer? Det är tråkigt att ni inte satt in frågan i ett större perspektiv.

    Postad av Morgan Öberg ,, 2009-11-11 19:58

* obligatoriska fält