Redan nästa år kan vi ha en avdragsrätt på gåvor till ideella organisationer i Sverige. Det förslag som regeringen nu presenterat bygger på en trångsynt bild av det civila samhället och pekar med hela handen på vilken typ av verksamhet ideella organisationer bör syssla med. Uppenbarligen verkar regeringen se det civila samhället som statens krockkudde, snarare än en medpassagerare i samhällsmaskineriet tillsammans med det offentliga och näringslivet. Det är en utveckling som angår alla ideella organisationer i Sverige och som vi gemensamt bör motarbeta.

Fredagen den 13 maj presenterade regeringen det slutgiltiga förslaget om hur de vill att en avdragsrätt på gåvor till ideella organisationer ska se ut. Förslaget visar en aningslös välvilja som oundvikligen är ett första steg på en ny väg för politiken för det civila samhället. Det riskerar dela in civilsamhället i ett A- och ett B-lag, där regeringen nu godtyckligt valt vilka organisationer som får spela i den högsta ligan.

I den lagrådsremiss som regeringen presenterade den 13 maj föreslås bidrag till organisationer som bedriver hjälpverksamhet eller främjar vetenskaplig forskning. Gåvor på minst 200 kronor blir avdragsgilla till 25 procent om givaren sammanlagt ger minst 2000 kronor per år. Det finns också ett övre tak på 1500 kronor i avdrag, alltså gåvor på maximalt 6000 kronor per år. Nivåerna är liknande de som regeringen presenterat innan, men miniminivån för varje enskild gåva har sänkts från 500 kronor till 200 kronor och avdragsrätten har utökats till att också gälla forskning.

Det civila samhället utgörs av alla de initiativ där människor går samman av fri vilja och organiserar sig för att förbättra i sin egen eller andras vardag. När regeringen i lagrådsremissen beskriver det civila samhället i Sverige gör den det med stora och vackra ord:

”En stark och livaktig ideell sektor har stor betydelse för samhällslivet och demokratin. Fler aktörer och bättre villkor för ideella organisationer att driva verksamhet innebär fler valmöjligheter för människor. Den ideella sektorn bedriver betydelsefull verksamhet inom t.ex. kulturlivet, idrotten, folkbildningen, det sociala området, utvecklingspolitiken och genom trossamfunden. […] Den ideella sektorn har således bedömts ha ett egenvärde när det gäller demokrati och social välfärd.”

När ord ska bli till handling låter det annorlunda. Det enda skälet till varför avdragsrätten begränsas till att bara gälla organisationer som bedriver ”hjälpverksamhet” är en hänvisning till avdragsförbudet för personliga levnadsomkostnader. Pengarna du ger till Naturskyddsföreningen, Scouterna, Folkpartiet eller andra organisationer med allmännyttigt ändamål ses alltså i vissa fall i förslaget som ”ett sätt att finansiera vad som i realiteten är givarens egna levnadskostnader”. Uppenbarligen kan betydelsen för samhällslivet och demokratin inte uppväga att det i teorin kan ses som egennytta.

I regeringsförklaringen har Fredrik Reinfeldt både 2006 och 2010 poängterat att det offentliga kompletterar det civila samhället. Tillsammans tecknar förslaget och resonemangen snarare en bild av att regeringen anser att det civila samhällets viktigaste uppgift att fånga de medborgare som ramlat igenom skyddsnätet. Genom att ta avstånd från att förebyggande åtgärder ska stödjas med avdragsgilla gåvor låser förlaget fast organisationerna i det civila samhället vid att hjälpa människor när olyckan redan är skedd. Det är en fingervisning om att regeringen vill ha fler stadsmissioner och kvinnojourer, inte organisationer som arbetar mot missbruk eller för jämställdhet. Det poängterar att organisationer som Ungdomens nykterhetsförbund, KFUK-KFUM eller RSFL visserligen är viktiga för samhällslivet och demokratin – men inte lika viktiga som Rädda Barnen eller Diakonia.

Oavsett om regeringen anser att just er verksamhet är extra viktig eller inte, så är debatten om avdragsrätten något som berör alla ideella organisationer i Sverige. Vi hoppas på att fler väljer att ge sig in i debatten och ge sin syn på hur stödet till det civila samhället bör se ut. Om vi vill att det civila samhället ska få utvecklas på egna villkor, utan onödig politisk styrning, är det nu vi sätter riktningen för framtiden.

Hanna Hallin
Chef för tankesmedjan Sektor3

Den här texten är fri att publicera, kopiera eller använda. Vi hoppas att den kan utgöra underlag för organisationer som vill ge sig in i debatten om avdragsrätt till ideella organisationer eller inspirera till kommentarer från de organisationer som tidigare uttryckt åsikter i frågan. Hör gärna av er om ni har frågor, funderingar eller tankar.

Sektor3 har tidigare publicerat ett eget förslag till avdragsrätt i rapporten ”En svensk modell för avdragsrätt för gåvor” (2011). I rapporten ”Att ge eller att beskattas” (2009) ges samlade erfarenheter från sex länder med olika system för finansiering av allmännyttig verksamhet.