Dagens partiarbete bärs i allt större utsträckning upp av professionella politiker, specialiserade politiska tjänstemän och medlemmar vars främsta mål är förtroendeuppdrag eller karriär inom politiken. Vardagen är långt från gårdagens folkrörelsearbete.
Rapporten ”Efter folkrörelsepartiet” är baserad på statsvetaren Svend Dahls doktorsavhandling med samma namn. Resultaten i studien visar att det som gör att människor dras till och stannar kvar i partier är maktutövningen i det demokratiska systemet. Att vara partipolitiskt aktiv idag är att företräda sitt parti, att ta del i en professionell gemenskap, inte bara vara anhängare av en viss politik eller uppfattning. Den inställningen delar i många fall både partiernas ledning och medlemmar. Vad får den här utvecklingen för konsekvenser för politiken? Vad är alternativen?
Samtliga Sektor3:s böcker är gratis för nedladdning, vid våra evenemang eller om du vill hämta ett exemplar på vårt kansli. När du beställer enstaka exemplar som ska skickas med post kostar det 150 kr. Kontakta oss på info@sektor3.se om du är intresserad av att få beställa många exemplar.
Debatten om skolan engagerar alla; alla har en åsikt och alla säger sig ha erfarenhet av verksamheten. Debatten är också ofta drabbad av ideologiska låsningar. Polariseringen har förstärkts av den nästan totala bristen på statistik och kunskap om de fundamentalt olika aktörerna som ryms inom det som benämns ”friskolor”. Där står stiftelseägda skolor med 100 år på nacken bredvid entreprenöriella småföretagare i välbärgade kommuner, föräldrakooperativ på glesbygden bredvid utlandsägda skolkoncerner. För att förstå utvecklingen de senaste tjugo åren och för att få en relevant politik som för utvecklingen framåt behövs en debatt som går bortom ja eller nej till friskolor och ja eller nej till vinst.
Tankesmedjorna Sektor3 – tankesmedjan för det civila samhället – och Timbro lanserar nu boken Mångfald eller enfald? – Framtiden efter friskolereformen. I boken diskuterar journalisten Magnus Nilsson och den tidigare statlige utredaren Ola Johansson mångfald och valfrihet inom skolans område från två olika perspektiv. De har fått i uppgift att gå tillbaka till reformens intentioner och kommentera utvecklingen, för att sedan blicka framåt. Att öka mångfalden bland dem som driver skolor var en bärande tanke i friskolereformen, så vad har hänt sedan dess? Och vad ställer det för krav och förväntningar på den framtida utvecklingen?
Eva Cooper, ansvarig för Timbros välfärdsprogram, hälsar välkommen. Magnus Nilsson och Ola Johansson presenterar sina respektive slutsatser.
Kommentarer och diskussion med Gunvor Engström, ordförande för Friskolornas Riksförbund, och LarsPettersson, generalsekreterare på Famna.
De politiska partierna i Sverige har tappat fem av sex medlemmar under de senaste 30 åren. Om utvecklingen fortsätter kommer det om tio år inte finnas tillräckligt många medlemmar för att tillsätta alla politiska förtroendeposter. Ändå verkar partierna både ointresserade och oförmögna att vända trenden. Är det okej att partier inte längre vill eller förmår engagera människor i politiken?
Den 3 maj arrangerade Sektor3 och Makthavare.se ett seminarium om om partiernas, medlemmarnas och medborgarnas framtida roll i svensk politik. Under seminariet presenterades rapporten ”Mot medlemslösa partier” från Sektor3, där forskarna Martin Karlsson och Erik Lundberg på Örebro Universitet undersökt riksdagspartiernas förklaringar till medlemstappen och strategier för att möta förändringen. Rapporten är en del av av Sektor3:s temaområde Samhällsengagemang i förändring.
Medverkande
* Mattias Bengtsson – liberal debattör, fd chef Timbro
* Adam Cwejman – ordförande Liberala ungdomsförbundet * Lars Stjernkvist – kommunalråd, fd partisekreterare (S) * Nina Wadensjö (S) – Chef Analys & opinion
* Anders Wallner (MP) – föreslagen partisekreterare
Den 10 maj hölls ett frukostsamtal med S-debattören och tidigare utbildningsministern Bengt Göransson och föreslagna CUF-ordföranden Hanna Wagenius. Se hela samtalet här.
Samtliga Sektor3:s böcker är gratis för nedladdning, vid våra evenemang eller om du vill hämta ett exemplar på vårt kansli. När du beställer enstaka exemplar som ska skickas med post kostar det 150 kr. Kontakta oss på info@sektor3.se om du är intresserad av att få beställa många exemplar.
Regeringen vill införa ett förslag som riskerar leda det civila samhället i fel riktning under lång tid. Sektor3 lanserade därför den 15 mars ett eget förslag om avdragsrätt på gåvor till ideella organisationer. Förslaget och rapporten ”En svensk modell för avdragsrätt på gåvor” presenterades på ett seminarium i riksdagen, som livesändes här på sektor3.se.
I höstens budget meddelade regeringen att det kommer att bli avdragsgillt att ge gåvor till vissa ideella organisationer. För första gången i modern tid kommer vi att göra avsteg från principen om att stöd till föreningar, samfund och övriga civila samhället ska ske genom en politiskt styrd fördelning av skattemedel. Istället kommer en liten del skattemedel fördelas genom att varje medborgare väljer själv vilka ändamål som ska stödjas, genom en avdragsrätt på gåvor till ideella organisationer.
Tyvärr kan regeringens förslag komma leda det civila samhället i helt fel riktning, genom att utan direkt förklaring begränsa avdragsrätten till organisationer som bedriver ”hjälpverksamhet”. Det går stick i stäv med det Fredrik Reinfeldt pekat ut i regeringsförklaringen, att ”låta det civila samhällets gemenskaper utvecklas i enlighet med sin särart”. Istället väljer regeringen ut en viss form av verksamhet som ska stödjas, vilket snarare väcker frågan om syftet är en förskjutning från en gemensamt finansierad välfärd till ett civilsamhälle beroende av frivillig finansiering.
Vår kritik mot det nuvarande förslaget samt en sammanfattning av vårt eget finns också sammanfattat i en debattartikel i Svenska Dagbladet den 14 mars. Sektor3 har tidigare gjort en jämförande studie av avdragsrätt för gåvor till ideell verksamhet, som redovisas i vår bok ”Att ge eller beskattas”. Den finns att köpas på bland annat Bokus och Adlibris eller laddas ner som PDF gratis från vår webbplats.
Medverkande i seminariet: Andreas Carlson, riksdagsledamot för Kristdemokraterna
Birgitta Englin, VD Riksteatern
Lars Trägårdh, professor Ersta Sköndal Högskola
Erik Zachrison, generalsekreterare för Frivilligorganisationernas Insamlingsråd, FRII
Moderator: Hanna Hallin, chef Sektor3
Andreas Carlson, riksdagsledamot för Kristdemokraterna Birgitta Englin, VD Riksteatern Lars Trägårdh, professor Ersta Sköndal Högskola Erik Zachrison, generalsekreterare för Frivilligorganisationernas Insamlingsråd, FRII
Varför öppnas nya stadsmissioner? Frukostsamtal 16/2
Varför öppnas plötsligt nya stadsmissioner?
Den 16 september anordnade Sektor3 ett samtal om det civila samhällets och det offentligas roll i välfärden, utifrån exemplet hemlöshet.
Idag är det organisationer i det civila samhället som i stor utsträckning står för infrastrukturen runt de hemlösas vardag. För vissa som känner sig svikna av samhället är det viktigt att möta en värderingsstyrd organisation istället för en myndighet. För andra är det provocerande att uppleva att organisationer ”tjänar pengar” på att det finns hemlösa människor att göra verksamhet av.
De senaste fyra åren har det bildas fler stadsmissioner än de senaste 40 åren. Vad beror utvecklingen på – finns det en ökad efterfrågan på organisationer i det civila samhällets tjänster vad gäller hemlöshet? Och är det i så fall staten eller hemlösa som står för efterfrågan?
Medverkande:
Lars Svedberg, prfessor Ersta Sköndal Anna Carlstedt, ordförande Forum för frivilligt socialt arbete Mija Bergman, enhetschef, Stockholms Stadsmission
Moderator: Hanna Hallin, chef Sektor3 – tankesmedjan för det civila samhället
När: 16 februari 8.30-9.30. Riddarsalen, Stortorget 5. T-bana Gamla stan.
I Sektor3:s positionspapper ”Vem behöver fler stadsmissioner?” hittar du fakta och frågor om hur civilsamhällets roll har förändrats i välfärden.
Sedan den 19 september 2010 har vi inte bara ett nytt politiskt landskap i Sverige. Sverigedemokraternas intåg i riksdagen innebär också en utmaning för alla som vill påverka politiken i Sverige. Partiets historia, agenda och politiska ställning gör det svårt för organisationer att veta hur de borde förhålla sig. Ska de kontaktas och bjudas in till aktiviteter eller ignoreras? Hur ska politiken bemötas? Är det värt att riskera att associeras med partiet för att få igenom viktiga politiska beslut?
Efter riksdagsvalet genomförde United Minds och Sektor3 en undersökning av ett trettiotal organisationers strategier och attityder till Sverigedemokraterna. Svaren har i den här rapporten sammanställts till ett unikt material. Den 16 november bjöd Sektor3 tillsammans med Prime & United Minds in till frukostsamtal för att presentera och diskutera resultatet. Samtalet var fullsatt med över 100 deltagare på plats och en vecka senare hade över 300 sett websändningen.
