Sektor3 – tankesmedjan för det civila samhället, med Famna och Forum, utlyser ett stipendium för dig som skriver eller nyligen har skrivit en uppsats som berör det civila samhällets roll i välfärden. Stipendiet omfattar 5 000 kronor samt publicering av uppsatsen vilken sedan sprids på ett antal event genom stipendiets olika samarbetspartners.

Uppsatsen kan vara en internationell jämförelse, en fältstudie, diskursanalys eller något helt annat. Din uppsats kan beröra flera olika teman, men det viktigaste är att uppsatsen på något vis undersöker civila samhället i välfärden (vård, skola, omsorg). Förslag på aktuella teman för 2012 års stipendieutlysning hittas i försättsbladet.

Villkor
Uppsatsen ska bidra till att öka kunskapen om det civila samhällets roll i den svenska välfärden och stimulera debatten på området. Den ska vara framlagd under 2011 eller 2012 på kandidat-, magister- eller masternivå och kan vara skriven på svenska eller engelska. Sista datum för att skicka in uppsatsen är den 13 juni 2012 klockan 12.

Varje uppsats bedöms utifrån dess aktuella innehåll och analytiska kvalité. Vetenskaplig standard och originalitet är ledord för författaren.

En jury, bestående av experter från akademin och civila samhället, beslutar om vilken uppsats som tilldelas stipendiet.

Ansökan
Ansökan skickas i pdf-format till uppsats@sektor3.se och ska innehålla uppsatsen samt ett ifyllt försättsblad. På alla uppsatsens sidor ska författarens namn, telefonnummer och mail framgå.

Försättsblad till ansökan hittas här!

Vi diskuterade framtiden för One Sweden och för dess medlemmar och observatörer. Resultatet blev en serie med dialogforum som under 2012 kommer ta upp socioekonomiska samhällsproblem till syfte att engagera civila samhället till gemensamma och kreativa lösningar för ett öppet, demokratiskt och framgångsrikt Sverige.

Styrgruppen för One Sweden ser ut som nedan:

• Sektor3
• Kista Folkhögskola
• Paideia - The European Institute for Jewish Studies in Sweden
• Seglora smedja
• Svenska muslimer för fred och rättvisa
• Ungdom mot rasism
• Sensus Studieförbund

Vill du ta del av mer information om One Sweden eller bli medlem kontakta oss på: info@sektor3.se.

Bra Thorbjörn! Debatten behövs!

Forums hållning har under de år som överenskommelsearbetet pågått, varit att det är kombinationen av konkret verksamhet och opinionsbildning som gör oss idéburna organisationer unika. Det vi också säger är att idén/värdebasen som ligger till grund för att en organisation en gång bildats, också är grunden för den konkreta verksamhet som utförs. Och det är också det som står i notisen i vårt nyhetsbrev. Verksamhet som inte har en koppling till en organisations värdebas, vad har den för berättigande?

Du frågar var organisationerna är i debatten. Den frågan är viktig. Men den som tittar efter kan faktiskt se att organisationer i civilsamhället står bakom oerhört många debatter i många olika frågor. Detta kunde förstås vara mer, men bilden att organisationerna de facto har gått från röst till service är inte sann. Vilken forskning visar det? Mer service – visst – men vi har inte tystnat.

Avslutningsvis om välfärdsstaten. Om det är något som svenska folket är eniga om så är det att vi inte skall lämna den solidariska finansieringen av välfärden. Kan fler aktörer ha driftsansvar inom välfärden? Ja, där har den politiska tyngdpunken förskjutits. Vad som de facto sker i gränslandet för det offentliga ansvaret för välfärden, hur man vill använda frivilliga, hur man vill göra med avgiftsbelagda tjänster, där behövs öppen debatt där civilsamhället är en tydlig aktör.

Jag håller med dig om behovet av frimodighet i civilsamhället! Och kanske att vi också skulle titta litet mer på vår historia för att hitta framåt, för historien innehåller mycket frimodighet, mycket mer än välgörenhet!

Göran Pettersson
Generalsekreterare för Forum för frivilligt socialt arbete

I dagens DN (se nedan för länkar) finns en i en lång rad artiklar om de vinster privata företag tar ut från verksamheter inom områdena vård, skola, omsorg och andra sociala tjänster. En del upprörs över detta medan andra menar att det inte är någon skillnad mellan att bygga ett sjukhus och att vårda människor alternativt en skola och bedriva undervisning.

Föreningar och folkrörelser har sedan länge drivit verksamheter inom vård, skola, kultur och omsorg.

I konkurrens med varandra och med i grunden offentlig finansiering erbjuder vi behandlingshem, sjukvård, rehabilitering, studiecirklar, kulturarrangemang , folkhögskolekurser, etc. Varken vi eller andra har varit vana vid att betrakta eller benämna det som ett företagande (på idéburen, ideell grund och utan vinstutdelning). Inte heller de kooperativa idéerna har kommit fram med tillräcklig tydlighet och företagande för allmännytta eller medlemsnytta omnämns därför bara undantagsvis i debatt eller i politiska beslut.

Jag vill medverka till att föreningslivets kunskap och erfarenheter av att producera tjänster inom välfärdsområdet blir ett tydligare alternativ till de offentliga och kommersiella verksamheterna.

Frågan om vinsten och vinstutdelningens betydelse är bara en, om än viktig, av många frågor.

Våra erfarenheter av ledarskap, behovet av nya finansieringsformer, vilka värden skapar vi, vad avser vi med kvalitet och hur bemöter och förhåller vi oss till de som brukar våra tjänster är andra. Jag vill medverka till att företagande på ideell och nykooperativ grund inom skola, kultur, vård, omsorg och andra sociala tjänster växer och utvecklas.

Texten nedan är delar av en artikel som jag och Per Eckerdal publicerade i Dagens industri den 25.8.09. och den väcker förhoppningsvis intresset hos fler inom Sektor3-sfären för att utveckla föreningslivets företagande:

”Vilken roll spelar ekonomisk vinst för att producera välfärdstjänster och till vad skall den kunna användas? Frågan diskuteras sedan en tid i media och kan bli central i valrörelsen. Debattinläggen som hittills har utgått från att företag med privat vinstutdelning är det enda alternativet till offentlig drift och bortser från att ideella föreningar, allmännyttiga stiftelser och nykooperativa företag verkar och växer inom välfärdssektorn. Sådan non profit eller idéburen verksamhet är internationellt den vanligaste drifts- och ägarformen av välfärdstjänster vid sidan av offentlig drift. För att producera välfärds tjänster av god kvalitet, innovativt och ekonomiskt effektivt är privat vinstutdelning ingen nödvändighet. Ideella föreningar och allmännyttiga stiftelser strävar förvisso efter överskott att använda till verksamheternas utveckling men inte för att dela ut för privat förtjänst. Vår erfarenhet är att enskilda liksom för kommuner och landsting tycker detta är en bra modell för drift av välfärdstjänster. För andra är möjligheten till privat vinstutdelning, avgörande för att driva välfärdsföretag.

Timbro skriver i rapporten Välfärdsvinsten (2009) att ‘drivkraften till vinst och ägarutdelning är avgörande för att öka välfärden’. Man ser ingen annan utvecklingskraft och inga andra entreprenörer än de som drivs av möjligheten till privat förtjänst. Ett sådant tankesätt reducerar människors engagemang liksom samhällsutvecklingen till att handla enbart om vinstintresse och egennytta. Borta är civilsamhällets organisationer, borta är de som verkar inom ramen för ideella föreningar och stiftelser. Borta är även de innovatörer som arbetar inom offentliga förvaltningar liksom balansen mellan samhällets marknad, offentliga sektor och civilsamhällets organisationer.

Vi förvånas av att man har så svårt att acceptera en verklig mångfald och att se att människor motiveras på olika sätt, att en friskola liksom ett äldreboende kan drivas, effektivt och med god kvalitet, utan privat vinstutdelning. Ändå sker det dagligen och året runt. Vi menar istället att det måste finnas förutsättningar för olika typer av företagande för att få fler att driva och utveckla verksamheter. Vad händer för övrigt med de vård- och omsorgsverksamheter som inte bedöms vara tillräcklig vinstgivande?

För att kunna möta dagens och morgondagens behov av vård och social omsorg krävs att organisationer med olika drifts- och ägarformer får tillfälle att verka och utvecklas. Ansvaret för detta har politiken. Att påstå att endast vinstutdelande företag utgör lösningen synes både naivt och okunnigt. Vi vill istället bidra till en diskussion som inte från början utesluter någon part utan söker efter olika effektiva och ändamålsenliga former för att utveckla driften av välfärdstjänster”

Lars Pettersson
Generalsekreterare, Famna

Artiklarna som Lars Pettersson hänvisar till hittas här:
Privatvården ger miljarder
Många vårdkoncerner högt belånade
”Vi har levererat sjukvård till ett lägre pris”