SocInnX3 – tre träffar om social innovation

24 januari: Vad finansierar sociala innovationer?
7 februari: Hur möter vi en åldrande befolkning?
6 mars: Vilka sociala innovationer skapar arbete?

Förskolan, a-kassan, brandkåren och bibliotek är exempel på sociala innovationer som radikalt förändrat vårt samhälle. De var nyskapande idéer och processer som mötte utmaningar och behov i samhället. Hur kan sociala innovationer bidra med lösningar på våra största välfärdsutmaningar idag? Vad är förutsättningarna för att skapa sociala innovationer och hur ser behoven ut nu?

SocInnX3 är tre träffar som lyfter fram sociala innovationer som viktiga faktorer för samhällsutvecklingen. Med inspirerande exempel från Storbritannien och Sverige kommer vi under tre förmiddagar skapa möten mellan beslutsfattare, opinionsbildare, praktiker, forskare och sociala innovatörer där nyskapandet står i fokus. Talartiden varvas med rundabordssamtal där var och en kan bidra med sina erfarenheter och funderingar. Målet är att ge sociala innovationer större roll i den allmänna debatten.

Vi ordnar även en träff den 26 mars samma tid och plats för ledare i det civila samhällets organisationer om ledarskap för sociala innovationer. Mer information om den träffen kommer inom kort.

7 februari:
Hur möter vi en åldrande befolkning?

Samhället idag står inför en mängd omstruktureringar. En sådan är den demografiska förändringen när vår befolkning i allt snabbare takt blir äldre och äldre. Hur kan sociala innovationer bidra med lösningar för att samhället ska klara av de nya behoven som följer en sådan förändring?

Talare:
Mattias Winkel, Jeuno Kim & Ewa Einhorn, Protein Magazin (Berlin)
Protein Magazin är ett nystartat livsstilsmagasin för äldre som vill tematisera åldrandet som en filosofisk och delvis utopisk process.

Gillian Easson, Development Manager,  Age Unlimited Scotland, NESTA (UK)
Forskningsinstitutet NESTA är en av de främsta aktörerna inom innovationsfältet som främjar och lyfter fram sociala innovationer som lösningar till sociala och ekonomiska problem i Storbritannien.

Jan Forslund, rådgivare, Coompanion Stockholm
Coompanion är en ideell förening som vill främja utvecklingen av kooperativt och socialt företagande.

Finnur Magnusson och Linda Lill, Malmö Högskola

6 mars:
Vilka sociala innovationer skapar arbete?

En av vår tids största utmaningar är ungdomsarbetslösheten. Vilka sociala innovationer bidrar till att skapa sysselsättning idag?

Talare:
Bethia McNeil, Programme Lead for Education & Innovation, The Young Foundation (UK)
The Young Foundation arbetar internationellt med att koppla ihop sociala behov med innovationer.

Harry McNeil, Telge Tillväxt

Andra medverkande är:
Camilla Robinson Seippel, Head of Public Affairs, Swedbank

Anmäl dig:

7 februari: Hur möter vi en åldrande befolkning?
6 mars: Vilka sociala innovationer skapar arbete?

Tid: 08.30 – 12.00
Plats: 100hus Hornstull, Hornsbruksgatan 4. Tunnelbana Hornstull, uppgång Högalidsparken.
Kostnad: Deltagandet är gratis, men anmälan är obligatorisk och görs här. Antalet platser är begränsat, för utebliven närvaro efter anmälan debiterar vi 150:-. Vid förhinder avanmäler du dig senast dagen innan till jeanette.persson@mah.se.

Träffarna arrangeras av Sektor3, Mötesplatsen för social innovation och samhällsentreprenörskap och British Council i samarbete med SERUS och 100hus. Mediepartner är csripraktiken.se.

Följ seminarierna på Twitter under #socinnx3

Tidigare seminarier i serien SocInnX3:

24 januari:
Vad finansierar sociala innovationer?

Sociala innovationer uppstår lite varstans och ofta utan självklar avsändare. Vem ska finansiera dem och säkra initiativets långsiktighet? Vad finns det för sociala innovationer för finansieringen av andra sociala innovationer? Hur kan vi på bästa sätt mäta och förmedla de sociala och miljömässiga värden som skapas?

Talare:
Peter Sebastian, Senior Associate, Social Finance (UK)
Social Finance arbetar med att utveckla marknaden för sociala investeringar, bland annat genom att introducera Social Impact Bonds, ett verktyg som kopplar offentlig finansiering, riskkapital och organisationer som skapar sociala vinster.

Joe Ludlow, Director Public Services Lab, NESTA (UK)
Forskningsinstitutet NESTA är en av de främsta aktörerna inom innovationsfältet som främjar och lyfter fram sociala innovationer som lösningar till sociala och ekonomiska problem i Storbritannien.

Katarina Chowra, ordförande Economic Shift (S)
Economic Shift är en ideell förening som verkar för ett samhälle där företag tar ett aktivt samhällsansvar etiskt, social och miljömässigt. Katarina har länge arbetat med affärsutveckling inom mobiltelefoni men är nu entreprenör och har bland annat vunnit Draknästet. Hon har varit med och grundat Economic Shift.

Vi diskuterade framtiden för One Sweden och för dess medlemmar och observatörer. Resultatet blev en serie med dialogforum som under 2012 kommer ta upp socioekonomiska samhällsproblem till syfte att engagera civila samhället till gemensamma och kreativa lösningar för ett öppet, demokratiskt och framgångsrikt Sverige.

Styrgruppen för One Sweden ser ut som nedan:

• Sektor3
• Kista Folkhögskola
• Paideia - The European Institute for Jewish Studies in Sweden
• Seglora smedja
• Svenska muslimer för fred och rättvisa
• Ungdom mot rasism
• Sensus Studieförbund

Vill du ta del av mer information om One Sweden eller bli medlem kontakta oss på: info@sektor3.se.

Helt korrekt och med bra exempel. Jag är dock inte säker på att organiserandet i sig medför så mycket. Vad jag skulle vilja se är organisationer som i sin självuppfattning ser sig som just exempel på ideell sektor. Som självklart utatalar sig både i politiska och andra frågor och som framför allt vågar sticka ut och har modet att inte hänga i kjolarna på bidragen från stat och kommun.

Den ideella sektorn borde mycket mer våga vara fri och självständig och peka på ett samhälle som består av tre sektorer. Inte minst finansiellt borde vi våga tro mycket mer på gåvofinansiering.

Det finns hos oss svenskar ett slags ”normalitetstänkande” ofta företrätt även hos non-profit-sektorn som menar att det normala nog ändå är att staten eller lokalstaten tar ansvar och att den ideella sektorn är ett komplement. Så länge det resonemanget är i svang kommer vi inte längre än så.

Jag har hört regeringsföreträdare säga att vi har fem år på oss att visa vad vi kan, om inget mer offensivt händer under den tiden får vi nog se oss förpassade till historiens memoarhylla.

Thorbjörn Larsson
VD, Vårdalstiftelsen

När politik, media och samhällsforskning bortser från de ideella krafterna blir den ideella sektorn osynliggjord. Sektorn måste enas och själv göra sig synlig.

Den som stiger in i Barnes and Noble i New York –”världens största bokhandel” – finner i dess inre hyllmetervis med böcker om management, marknadsföring, kommunikation, skattefrågor med mera för ”non-profits”.

Jag har haft nöjet att gå igenom detta bokbestånd vid ett par tillfällen och gjort intressanta fynd. Men samtidigt har det varit nedslående att se att så ytterst litet handlat om ideella föreningar. Det är som om sådana inte finns i USA, eller som om de enbart ska ses som enklare varianter av stiftelser.

I Grassroots Associations (2000) lyfter David Horton Smith fram föreningarnas betydelse i USA. Han argumenterar också med kraft mot den felsyn som uppstår när man inom amerikansk forskning och litteratur bara ser stiftelserna och deras frivilliga, men inte föreningarna och deras aktiva. Det är som att använda en karta till stor del täckt av vita fläckar.

Den felsyn Smith pekar på drabbar även oss då just denna forskning allmänt används som referens, eller då amerikanska modeller aningslöst kopieras.

En bidragande orsak till felsynen är bristen på korrekt statistik. Ingen vet hur många föreningar i USA som inte finns i skatteregistret. De som saknar anställda eller har låg omsättning behöver nämligen inte registrera sig. Enligt Smith kan registret innehålla så litet som tio procent av de ideella organisationerna. De nittio procent som står utanför beaktas inte i gängse forskning och litteratur. Därmed är merparten av sektorn osynliggjord.

Finns också i Sverige vita fläckar som hindrar oss från att rätt förstå och uppskatta de ideella organisationerna? Naturligtvis. Kanske är de till och med större än de i USA.

Är det inte så inom politik och media, och inom historia, nationalekonomi och statskunskap till exempel, att de ideella krafternas gångna och framtida betydelse för samhället och dess utveckling ständigt glöms bort eller tonas ner?

På senare år har jag blivit allt mer förundrad över svenska historikers till synes totala ointresse för ideella organisationer. I historieböckerna glöms de oftast bort helt. När de ändå någon gång dyker upp presenteras de inte som sådana. I de få fall där de står i fokus, görs analysen helt utan insikt i hur de fungerar, vilket leder till fel slutsatser.

Jag undrar om inte bristerna i historieskrivning är en av grundorsakerna till att ideella organisationer osynliggörs. Om historikerna visade upp dem i all sin prakt skulle väl knappast övriga samhällsvetenskaper, politiker och media kunna trolla bort dem igen. Dessutom, om vi på allvar vill förstå organisationernas roll idag, måste vi förstå deras historiska roll, vilket Robert Putnam demonstrerat väl i Den fungerande demokratin.

Det är för övrigt ingen brist på viktiga och intressanta frågor för historikerna att besvara. Här några exempel:

I Sverige är det vanligt när man talar om föreningars betydelse för samhälle och demokrati, att hänvisa till folkrörelsernas framväxt på 1800-talet. Men är inte det en politiskt grundad värdering som kraftigt underskattar föreningarnas insatser under tidigare århundraden?

Föreningar nämns på tre svenska runstenar. De fanns alltså innan stat och företag. Vilken roll spelade de? Bidrog de till Sveriges danande? Var vikingaskeppet en förening precis som medeltidens handelsfartyg och 1600-talets piratskepp?

Sverige har idag en internationellt sett starkt ideell sektor. Men mycket talar för att sektorn var lika stark på 1300- och 1400-talen och att den dessutom hade ett betydligt större samhällsinflytande då. Om det stämmer, vilken var dess roll? Hur påverkade den utvecklingen? Slogs den ut av Gustav Wasa? Blomstrade den igen på 1700-talet?

Liknande vita fläckar finns inom andra forskningsområden. Hur troligt är det att stat och näringsliv kommer att hjälpa ideella sektorn att utplåna dem? Måste inte vår sektor snarare ta saken i egna händer, precis som näringslivet gjorde genom att starta Stockholms Handelshögskola?

Det har under senare år tagits stora steg framåt kring att ena sektorn och kring att öka dess kunskapsproduktion och debatt. Sektor3 är ett välkommer bidrag till det senare. Men betydligt mer måste göras. Sektorn måste samlas under ett paraply, inte splittras på många olika.

Under lång tid har ideella sektorn osynliggjorts. Det hänger på oss att göra den synlig igen.

Christer Leopold
Organisationskonsult för ideella organisationer