Hur ni mäter avkastningen på profilmaterial – utan att gissa

Pengar i sjön eller smart investering?

Ni har precis beställt 500 tygkassar med loggan på. De ser snygga ut. Alla på mässan tar en. Men sedan? Tystnad. Ingen aning om vad de faktiskt gav tillbaka. Känns det bekant?

De flesta företag lägger tusentals kronor på giveaways varje år utan att ha en susning om vad de faktiskt får tillbaka. Det är lite som att hälla vatten i en hink med hål i botten – det ser produktivt ut, men resultatet rinner iväg. Och det behöver inte vara så.

Sluta gissa, börja mäta

Jag vet. Att mäta avkastningen på en penna med tryck känns absurt. Men det handlar inte om pennan. Det handlar om vad pennan leder till. En kontakt? Ett möte? En affär? Nyckeln ligger i att koppla profilmaterialet till mätbara handlingar.

Tänk så här: varje giveaway är en liten marknadsföringskanal. Och precis som ni mäter klick på en annons, kan ni mäta effekten av en mugg, en hoodie eller en nyckelring. Det kräver bara lite struktur.

Unika koder och enkäter – era bästa vänner

Det enklaste sättet att börja? Ge varje kampanj en unik spårningskod. Tryck en QR-kod på profilprodukten som leder till en landningssida. Plötsligt vet ni exakt hur många som faktiskt engagerade sig – inte bara tog emot produkten och gick vidare till nästa monter.

Ett effektivt sätt att mäta avkastningen är att spåra hur mottagarna interagerar med era utvalda giveaways genom unika kampanjkoder och uppföljande enkäter. Den kombinationen ger er både kvantitativ data och kvalitativ insikt. Siffror plus känslor. Det är där magin händer.

Tre saker ni faktiskt kan mäta

Först: räckvidd. Hur många människor ser er logga? En vattenflaska som används dagligen på gymmet exponerar ert varumärke kanske 30 gånger i veckan. Multiplicera det med antalet utdelade flaskor. Plötsligt har ni ett konkret impressionstal att jämföra med digital annonsering.

Sedan: konvertering. Hur många av mottagarna tog nästa steg? Besökte hemsidan? Använde rabattkoden? Bokade ett möte? Det här kräver att ni bygger in en call-to-action i själva produkten. Utan den flyger allt under radarn.

Och till sist: varumärkesminne. Fråga era kunder. Rakt ut. "Hur hörde du talas om oss?" Det är inte raketvetenskap, men det är förvånansvärt få som faktiskt gör det. En kort uppföljningsenkät två veckor efter en mässa kan ge er ovärderlig information om vilka giveaways som fastnade i minnet – och vilka som hamnade i papperskorgen vid utgången.

Räkna på kostnaden per kontakt

Här blir det kul. Säg att ni spenderade 15 000 kronor på profilmaterial till en branschträff. Ni delade ut 300 produkter. 45 personer scannande QR-koden. 12 bokade möten. Tre blev kunder.

Kostnaden per ny kund? 5 000 kronor. Jämför det med er kostnad per kund via Google Ads eller LinkedIn-kampanjer. Jag slår vad om att siffran håller sig väl. Men utan mätningen hade ni aldrig vetat det. Ni hade bara sett en utgiftspost i budgeten och undrat om det var värt det.

Gör det till en vana

Det svåraste är inte att mäta. Det svåraste är att börja. Men när ni väl har ett system på plats – kampanjkoder, uppföljningsenkäter, en enkel Excel-fil – då rullar det på av sig självt. Och plötsligt kan ni fatta datadrivna beslut om vilka giveaways som faktiskt levererar.

Kanske visar det sig att de dyra termosmuggarna ger tre gånger bättre avkastning än de billiga kulspetspennorna. Eller tvärtom. Poängen är att ni slutar anta och börjar veta. Och det, om något, är värt varenda krona.

18 okt. 2026

På Den Tredje Sektorn skriver vi om politik och samhällsutveckling samt hur ideella organisationer är viktiga för att vissa delar av samhället skall fungera.

När man talar om den tredje sektorn brukar man syfta till det frivilliga arbete som utförs i olika former av ideella organisationer. Man talar även om den "informella sektorn". Många funktioner som borde vara statens ansvar sköts av frivilliga aktörer. Det kan exempelvis handla om hjälp åt hemlösa, stöd åt sjuka och andra typer av verksamhet som hjälper marginaliserade grupper i samhället.

Uttrycket skapades ursprungligen för att beskriva de informella ekonomier som finns i utvecklingsländer. Det är vanligt att se parallella samhällen utanför den gängse ekonomin och det ordinarie välfärdssystemet, ofta för att ett sådant har grova brister eller helt saknas. Människor bygger alltså upp de funktioner som de behöver på egen hand.

Huruvida det är bra eller dåligt kan alltså diskuteras, men att det i dagens samhälle fungerar på det viset är ett enkelt faktum.

Här i bloggen kommer vi att skriva om olika aktuella teman kopplade till detta samt andra ämnen kopplade till samhällsutveckling och dagens politiska läge.